Kulturhistorisk miljö
Vadstena kommun är i stora delar utpekad som riksintresse enligt miljöbalken för sina höga kulturmiljövärden och skyddas av olika lagstiftningar i en varierad grad. Kommunens värdefulla kulturmiljöer utgör en stor del av Vadstenas attraktivitet och är en tillgång och en förutsättning för såväl besöksnäringar såsom kommunens identitet.
Planerar du göra en ändring eller ett tillägg, särskilt om du vet med dig att åtgärden är inom ett kulturhistoriskt värdefullt område med krav på varsamhet, ta gärna en tidig kontakt med kommunen genom planochbygg@vadstena.se för vidare rådgivning.
Landsbygden och de mindre orterna
Landsbygden kring Vadstena utgörs av ett utpräglat jordbrukslandskap. Under skiftesreformerna under 1800-talet flyttades många gårdar ut från byarna. Men de medeltida kyrkbyarna ligger kvar. Slättbygden präglas även i övrigt av att bebyggelsen är samlad i grupper som tydligt framträder i landskapet.
På landsbygden har den äldre bebyggelsen vanligen en naturlig placering och relation till landskapet och dess miljöer. För att ny bebyggelse på landsbygden ska harmoniera med befintlig miljö bör den placeras och utformas så att den överensstämmer med landskapets terräng, vegetation och befintlig bebyggelse. Samma hänsyn gäller även vid nybyggnation av lantbrukets ekonomibyggnader.
Vadstena stad
Vadstena var under 1400-talet en av landets mest betydelsefulla städer. Vadstenas historiska betydelse manifesteras i anläggningar som den heliga Birgittas klosterkyrka från 1400-talet och Vadstena slott, uppfört ca 1540 – 1620. Dessa båda byggnader ligger på var sin sida av staden och dominerar fortfarande stadens siluett. I Vadstena stad har bebyggelsen under årens lopp vuxit fram likt årsringar runt innerstaden. Flera områden har väl bevarad struktur och bebyggelse.
Förenklat kan staden delas upp i Vadstena innerstad som i delar har en medeltida tillkomst, Trädgårdsstaden med tillkomst under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och därefter utbyggda villaområden under efterkrigstiden och fram till idag. Utöver detta finns även delar som hör till industriområden från 1800-talets mitt fram till idag.
Vid tillägg och ändringar i stadsmiljön bör alltid en anpassning till omgivningen göras. Det kan handla om rådande bebyggelsetradition, samt anpassning i storlek, färg, form och material. Det är viktigt att inte bara skapa en god bostadsmiljö utan också en bra stadsmiljö som innefattar hela det offentliga rummet.
Det krävs, inom detaljplan, alltid bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och annan ändring av en byggnad än tillbyggnad om ändringen innebär att byggnaden tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för. Vidare om det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller om byggnaden byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas exempelvis genom byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial. (PBL kap 9:2§).