Farligt avfall
Farligt avfall måste tas om hand separat från annat avfall för att skydda natur, miljö och människors hälsa. För att uppnå miljömålet “Giftfri miljö” är det viktigt att mängden farligt avfall minskar. Detta kan vi alla bidra till genom att följa de regler som finns för hantering av farligt avfall.
Vid överträdelser riskeras miljösanktionsavgifter eller böter.
Vad är farligt avfall?
Farligt avfall är ämnen eller föremål som enligt avfallsförordningen (SFS 2020:614) är märkta med en asterisk i bilaga 3.
Exempel på farligt avfall:
- Uttjänt elektronik (till exempel mobiltelefoner, hårtork och kylskåp)
- Använda lysrör och glödlampor
- Batterier (bilbatterier, småbatterier)
- Färg-, lack- och limrester
- Lösningsmedel (till exempel aceton, thinner, lacknafta och fotogen)
- Spillolja och oljefilter
- Rester av bekämpningsmedel och kemiska produkter
Exempel på egenskaper för farligt avfall:
- Explosivt
- Irriterande
- Akut toxicitet
- Cancerframkallande
- Smittfarligt
- Reproduktionstoxiskt
- Allergiframkallande
- Ekotoxiskt
Rapportering och anteckningar
Verksamheter som hanterar farligt avfall måste anteckna uppgifter om avfallet och rapportera bortforsling eller annan hantering till Naturvårdsverkets avfallsregister. Anteckningsskyldigheten är obligatorisk för alla yrkesmässiga verksamheter som producerar, transporterar eller hanterar avfall.
Uppgifter som ska antecknas beror på verksamhetens roll, t.ex. producenter, transportörer eller mottagare. Regler om anteckning och rapportering finns i 6 kap, 1–6 §§ avfallsförordningen (SFS 2020:614).
Den roll som omfattar absolut flest verksamhetsutövare är producenter. Här är exempel på uppgifter som rollen avfallsproducenter ska anteckna:
- Var avfallet producerats
- Datum för borttransport
- Transportsätt
- Vem som ska transportera bort avfallet
- Avfallets vikt i kilogram
- Den mottagare och den plats där avfallet ska hanteras på annat sätt än genom att mottagaren transporterar eller lastar om det
Mer exakt vilka uppgifter som ska rapporteras framgår av Naturvårdsverkets avfallsregister.
Naturvårdsverket- Rapportera uppgifter till avfallsregistret
På Naturvårdsverkets hemsida finns samlad information med vanliga frågor och svar om rapportering av farligt avfall och om hur du ansluter till avfallsregistret via Naturvårdsverkets e-tjänst.
Naturvårdsverket- Frågor och svar om rapportering av farligt avfall
På Naturvårdsverkets hemsida finns även ett samlat material med fördjupande information att rapportera farligt avfall.
Naturvårdsverket- Informationsmaterial om farligt avfall
Förvaring av farligt avfall
Farligt avfall ska förvaras i täta behållare på hårdgjort underlag och under tak så att spill eller läckage inte riskerar att förorena mark, vatten och byggnader. Emballage ska märkas med uppgift om vad för slags avfall som förvaras. Farligt avfall får inte blandas med annat avfall. Om blandning ändå har skett så ska de olika avfallsslagen separeras från varandra om det behövs ur miljösynpunkt och om det bedöms som tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.
Transport av farligt avfall
För transport av farligt avfall krävs anmälan till länsstyrelsen om mängden inte överskrider vissa gränser. För större mängder eller specifika ämnen som kvicksilver eller PCB krävs särskilt tillstånd. Transportdokument måste upprättas för alla transporter inom Sverige och sparas i minst fem år.
Verksamhetsutövare får under ett kalenderår och efter anmälan till länsstyrelsen själva transportera högst:
- 100 kilo eller 100 liter farligt avfall som inte innehåller PCB, cyanid, kadmium eller kvicksilver (med undantag för hela lysrör eller andra ljuskällor som får transporteras).
- 10 ton eller 50 kubikmeter avfall som inte är farligt avfall.
För att yrkesmässigt transportera större mängder avfall eller transportera farligt avfall som innehåller kvicksilver, cyanid, PCB eller kadmium, krävs tillstånd från länsstyrelsen. Tillståndet gäller i högst fem år och kan förnyas. Som verksamhetsutövare är du skyldig att kontrollera att transportören har rätt tillstånd för att transportera ditt avfall och att mottagaren har tillstånd för sin verksamhet, exempelvis för mellanlagring eller behandling av farligt avfall.
Mer information finns på Länsstyrelsens webbplats.
https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/foretag/miljo/avfall/transport-av-avfall.html
Transportdokument
Den som lämnar farligt avfall (avsändaren) till en ny innehavare för transport inom Sverige måste upprätta ett transportdokument. Dokumentet ska innehålla uppgifter om hämtningsdatum, avsändare, mottagare, transportör, avfallsslag, mängd, organisationsnummer och kommunkod.
Transportdokumentet ska undertecknas av avsändaren, och mottagaren ska bekräfta att avfallet mottagits. Om dokumentet är elektroniskt, krävs en elektronisk underskrift. Det är avsändarens ansvar att se till att transportdokumentet upprättas för varje transport, och dokumenten ska sparas i minst fem år.
Om en verksamhetsutövare själv transporterar farligt avfall som uppkommit i den egna verksamheten, krävs inget transportdokument om det rör sig om mängder som ryms inom gränsen för anmälningsplikt. Dock ska anteckningar föras för samtliga transporter, och borttransport av farligt avfall bör ske minst en gång per år.
Miljösanktionsavgifter och påföljder
Om avfallsförordningens bestämmelser om att upprätta transportdokument för transport av farligt avfall inte följs, ska en miljösanktionsavgift på 5 000 kr betalas.
I 29 kap. miljöbalken finns sanktionsbestämmelser som gäller för överträdelser av reglerna kring farligt avfall. Exempelvis kan den dömas till böter eller fängelse som:
- Anlitar en transportör som saknar särskilt transporttillstånd för transport av farligt avfall, eller
- Inte anmäler transport av farligt avfall till länsstyrelsen när avfallen kommer från yrkesmässig verksamhet