Falkenbergska gården
1550
Sedan det kungliga hovet flyttat från gamla biskopsgården till slottet styckas den västra delen av den stora tomten till fyra tomter, varav de tre västliga köps av slottsskrivaren Lars Månsson 1620.
1652
Storköpmannen och borgmästaren Erland Svensson flyttar till den sammanlagda tomten. Vid hans död fem år senare finns här gatubod och bostadshus samt den ännu bevarade stenkällaren inne på tomten.
1700
Två envåningshus med sammanbyggt tak och portgång emellan (det nuvarande husets bottenvåning och korridor) byggs, sannolikt av prosten Samuel Pontin som använder det som prostgård.
1752
Det låga envåningshuset med låg nattstugevind ägs av hospitalssysslomannen Johan Ausén, varvid bevarade takmålningar i bottenvåningen tillkommer.
1843
Huset köps av kammarherren och godsägaren Wilhelm Pereswetoff–Morath, som låter Abraham Nyström bygga till en andra våning och vind.
1896
Efter Göthlins död övertas gården av kaptenen och sparbankskamreren Henrik Falkenberg, vars familj ännu på 1970-talet bodde kvar i huset. Huset såldes dock på 1950-talet till ägaren av Dynamoborstfabriken på andra sidan Strågatan, som använde gården som annex.
1977-1978
Det svårt förfallna huset renoveras och fasaderna återställs efter en hårdhänt omputsning på 1950-talet. Södra delen av tomten avstyckas och det Nyströmska uthuset förnyas i liknande former. Lusthuset är tidstypiskt från senare delen av 1800-talet.
Kulturhistoriska byggnader | Översiktskarta (pdf) | Digital interaktiv karta (Vadstenakartan)
