Svart-vit bild av silon under byggnation

Silon i hamnen

Under många år har det funnits en silobyggnad i hamnen, och före det ett spannmålsmagasin. Följande historiska dokumentation sammanställdes inför rivningen 2025 (dvs ingår inte i sammanställningen från 2014).

Hamnen i Vadstena byggdes år 1822 i samband med öppnandet av Göta Kanal. Platsen hade redan tidigare fungerat som hamn men den nya piren som sammankopplades med vallgraven möjliggjorde en mer effektiv hamnverksamhet. Hamnen blev viktig för staden och kom att få stor betydelse för både införsel och utförsel av varor likväl som en tilltagande ångbåtstrafik. Fram till 1850-talet hade slottet delvis fungerat som sädesmagasin, något som med tiden blev svårarbetat varför man uppförde två nya hamnmagasin söder om slottet.

När järnvägen anlades i Vadstena på 1870-talet uppfördes stationen i närheten av hamnen och de nya magasinen. Platsen blev således en naturlig knytpunkt för anläggandet av industri och lagerbyggnader. Under 1800-talets andra hälft hade en industrialisering av jordbrukets produktionsformer inletts. Detta skedde framför allt genom att nya produktions och organisationsformer implementerades. På ett nationellt plan hade bönder redan tidigare under 1800-talet starta kooperativa lantmannaföreningar, vilka samlade produktion och försäljning samt inköp på ett och samma ställe för att kunna göra bättre affärer och pressa priserna.

I Vadstena verkade Östgöta-Lantmännens centralförening från och med 1906. Föreningen byggde vidare på vad tidigare kooperativa föreningars arbete och samlade dem till större enheter med större förhandlingskraft. Förutom nya organisations- och produktionsformer kom även den alltmer omfattande mekaniseringen att innebära ett minskat behov av arbetskraft. Under 1930-talet gick Östgöta-Lantmännens Centralförening igenom en omorganisering varefter man fick helt nya arbetsuppgifter. Bland dessa rymdes att uppföra och driva spannmålsmagasin och silos på olika håll i Östergötland. Utöver Vadstena uppfördes det på en rad orter liknande anläggningar, bland annat i Linköping och Motala. 1936 uppförde man ett första 12 meter högt spannmålstorn som ersattes under 1940-talet av det rödmålade spannmålsmagasinet. Spannmålsmagasinet blev snabbt ineffektivt varför man skyndsamt påbörjade arbetena med dagens silobyggnad som stod klar 1951.

För ritningarna till silobyggnaden likväl som spannmålsmagasinet stod Kurt von Schmalensee, vid tiden verksam som stadsarkitekt i Norrköping. Den bland silobyggnader ovanliga formen har tillkommit som ett resultat av krav ställda från Riksantikvarieämbetet vid byggnadens uppförande. Stor vikt lades vid att silon inte fick göra intrång i stadens siluett och därmed konkurrera med Vadstena slott, Asylen, Klosterkyrkan eller Rödtornet.

Under 1960-talet byggdes silon ut med två extra silotorn samt en lägre tillbyggnad vid den norra fasaden. Samtidigt förstorades hela byggnadskroppen vid den östra fasaden. Ovanpå silotornen lades till en lanterninvåning med ett flackt sadeltak. Man behöll så långt som möjligt byggnadens ursprungliga utseende vad gällande stil, form och material. Under 1900-talets senare hälft har ytterligare mindre förändringar skett exteriört.


Byggnadskronologi

1934 – Spannmålstorn uppförs i hamnen

1940 – Spannmålsmagasinet uppförs efter “Balsbymodell”

1951 – Silobyggnaden står klar

1965 – Silon byggs ut med två extra silotorn, en lägre tillbyggnad vid den norra fasaden och en lanterninvåning.

1999 – Lantmännen lägger ner verksamheten i Vadstena

2005/2006 – Silon brukas för sista gången

2025 – Silon rivs