Udd Jönssons hus
1423
Under medeltiden ansågs hörntomten Storgatan–Rådhustorget vara det bästa affärsläget i staden. Här uppförde Tord Guldsmed, med klostrets medgivande, två gatubodar av trä i två våningar.
1447
Hörntomten övergick till sonen, borgmästaren Påvel Tordsson, som fick betala årlig bodhyra till klostret.
1490-talet
Klostret medgav att nya bodar vid gatan fick uppföras av sten. Det nuvarande huset består ursprungligen av två sammanbyggda hus som uppfördes av gråsten vid 1400-talets slut.
1540
Den mycket förmögne handelsmannen och borgmästaren Udd Jönsson köpte husen.
1559
Udd Jönsson valde att bygga om på en utvidgad tomt 1559. Det färdiga huset i tegel med blinderingar inrymmer i bottenvåningen sex handelsbodar. Över dörren till den första återfinns Udds och hans hustru Anna Larsdotters bomärken på ömse sidor av en sköld med Kristusmonogram samt årtalet 1559. De övriga fem tillhörde hans söner; ytterligare en port med en av sönernas bomärke kan ses idag, liksom spår av bodluckorna. Portalerna höggs av slottets stenhuggarmästare Pierre de la Roch. Ovanvåningen utgjordes av ett enda rum. Huset har haft trappgavel mot torget och torvtak. En äldre oriktig tradition säger att rådsmötet 1434 med Engelbrekt hölls i detta hus.
1800-talet
Huset byggs om och får sin nuvarande karaktär. Handelsbodar fanns kvar till 1815 och huset inrymde därefter en kammarduksfabrik och användes senare till arbets- och fattighus, skola, kolerasjukhus och mejeri.
1963-1964
Vid en stor restaurering får fasaderna sitt nuvarande utseende; sannolikt var dock fasaden på 1500 talet vitkalkad. Huset är byggnadsminne.
Kulturhistoriska byggnader | Översiktskarta (pdf) | Digital interaktiv karta (Vadstenakartan)
